maso

Helt otroligt, jag har fortfarande Internet. Kommer väl antagligen att dröja evigheter innan jag får det i nya lägenheten istället.

Just nu är jag så rastlös. I två dagar har jag bara varit hemma.. Lillan har feber och är gnällig till tusen. Förhoppningsvis är det nya tänder på gång, och inget annat. Imorgon måste vi dock bege oss ut, har inte tid att sitta hemma längre. Har miljoner saker att göra.

Imorgon blir det i alla fall shopping. Dessvärre ingen rolig shopping utan shopping av nödvändiga saker inför flytten. Såsom tapetklister, flyttkartonger och annat jox.

Ska även införskaffa en platta powerking. Powerking är en billigare variant på red bull. En väldigt mycket billigare variant. Och inte kan jag känna någon direkt smakskillnad på powerking och riktig red bull.. i alla fall inte när jag blandar det med jägermeister, vilket ju är meningen med denna platta.

Flyttar helt nästa helg (förhoppningsvis) och på lördag kväll vankas det utgång med bästa väninnan. Känner att jag behöver rensa systemet, och samtidigt ”fira” våra 30-årsdagar.

Måste pallra mig till Hagsätra någon dag och fixa iordning det sista rummet, nämligen mitt sovrum. Grabbens rum är fortfarande inte klart, men förhoppningsvis hinner de tapetsera om innan vi flyttar in. Och jag hoppas innerligt att mitt sovrum här i Södertälje hinner bli omtapetserat innan midsommar. Pappa som ska hjälpa mig går på semester från midsommar o framåt. Och jag kan inte tapetsera.. tror jag! Har aldrig gjort det förut…

Har starka planer på att blondera mig igen. Jag vantrivs verkligen som mörkhårig. Som barn var jag jätteljus, men med åren har jag bara blivit mörkare och mörkare. Min naturliga hårfärg är mörkt råttfärgad, och det tycker jag INTE om. Och blonderar jag mig, så syns inte de grå hårstråna som börjat ploppa upp lite här o där!

Blondering, nya kläder och bokhylla.. ja, det får nog bli min present till mig själv i år!

Denna vecka måste vi även ha en begravning. Grabbens ena marsvin låg död i buren igår morse. Det var honan som vandrade vidare. Grabben tycker det är trist så klart, men sånt är ju livet. 9 ungar hann hon klämma ut, men ingen överlevde. De två sista fick hon för bara några veckor sedan. Vet inte om hon fick några komplikationer efter den leveransen för helt sig själv har hon nog inte varit. Frågan är hur hanen tar det nu när honan är borta. Marsvin är ju flockdjur. Han hann i alla fall dunka på henne duktigt innan hon dog. I söndags var han på henne i flera timmar.. Dock inte non-stop.

Haha.. t o m grabbens marsvin har haft mer sex än vad jag haft de senaste två åren. Patetiskt egentligen! Men jag fattar inte hur jag ska hinna med sånt också.. jag har ju fullt upp redan som det är! Och sedan så måste man ju hitta någon som är villig.. Haha, och det är ju inte det lättaste!

Nu är det dock dags för sängen…

Puss på nosen!