Två veckor...

Två veckor har gått... Inte ett samtal, inte ett ord. Så mycket dynga kommer det tydligen ut ur den munnen!

Förstår inte hur man med vilje kan avstå från något så litet, så underbart, så sött!

Andra saker prioriteras istället... Förstår inte hur något kan vara viktigare. Men alla är vi ju olika.

Hoppas att det jag har att ge det lilla söta underbara är tillräckligt!



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback