Jag vill...
* Bli frisk. Efter att ha varit dålig i över en vecka, så känns det som att man kan det här nu!
*Bli varm i kroppen. Fryser som en hund. Varför säger man så? Hundar fryser väl inte? Dom har ju tjock päls!!
*Att bästa kompisens bebis ska ploppa ut nu. Är ju så nyfiken på hur deras skrutta ser ut!
*Även att mosters bebis ska ploppa ut. Är ju faktiskt nyfiken på den med!
*Få ett toppjobb långt härifrån. Givetvis också en bra bostad i ett barnvänligt område.
Ja ja... det är mycket man vill här i livet!
Dottern och jag snörvlar vidare, sonen är nu i skolan igen. Måtte han hålla sig frisk nu!
Igår köpte jag mig en 80-talsgrej.. En grej som jag var väldigt förtjust i som barn, och som nu (nja, nu och nu, men ändå) kommit tillbaka, fast i snyggare design än då!
Jag köpte en SODASTREAMER! Nu kan vi dricka massor med läsk och vara ännu onyttigare! Tjohooo!
(Fast jag köpte faktiskt cola light till mig själv.. )
Förutom shopping och snörvling så tänker jag mycket på det som hände i stadsdelen Ronna, inte alls så långt ifrån mig. Och jag måste säga att ju mer jag tänker på det, desto argare blir jag.
Ska man verkligen inte kunna säga ifrån? Utan att riskera att bli beskjuten.
Jag har inget emot invandrare, är ju faktiskt andra generationens invandrare själv.
Men jag blir så arg när det daltas till förbannelse med vissa invandrargrupper. Det har ju gått så långt att när polisen väl markerar att något är fel och olagligt, ja då blir deras arbetsplats beskjuten, samt att poliserna blir anmälda för tjänstefel och grovt våld (?)....
Och det är ett *piiip* gnäll på att Sverige är ett skitland, det är så kallt, dyrt och vad det nu kan vara.
Men är det någon som tvingar dem att bo kvar i Sverige? Är det överhuvudtaget någon som tvingat hit dem? Jag tycker tvärtom att de ska vara TACKSAMMA för att Sverige tagit emot dem och deras släktingar.
Att de har fått slippa ifrån krig och förtryck i sitt hemland. Och fått en ny chans i ett nytt land.
Jag kan förstå att det blir en massa kulturkrockar i början, och att man ska anamma sin egen kultur. MEN man måste också ta seden dit man kommer. Man måste leva efter det nya landets regler och lagar.
Skulle jag tvingas fly till ett annat land så skulle jag givetvis försöka umgås med andra svenskar (ja, jag räknar mig som svensk till största del) men jag skulle även se till att få nya vänner i det nya landet och självklart skulle jag lyda det nya landets regler och lagar. Och jag skulle vara evigt tacksam för att jag fått en ny chans i det nya landet!
En annan sak som jag irriterar mig till förbannelse är det jag såg på nyhetsmorgon imorse.
Sveriges skolminister, Ibrahim Baylan anser att språket på de nationella proven i matematik är för svår! Nu ska proven göras om, eventuellt redan till nästa läsår. Men varför det?
Har man problem med att förstå svenskan i de nationella proven i matematik så är det ju något som brustit för länge sedan! Då är det ju svenskaundervisningen som det skall satsas på, inte att göra om proven.
Ett exempel som användes var följande.
Hur många grader ska den liksidiga triangeln vridas runt punkten P för att triangeln ska sammanfalla med den ursprungliga?
Jag tycker inte att språket i den meningen är överdrivet svår. Måste även tillägga att proven det diskuteras om är på gymnasienivå!
Malin Siwe var också med i inslaget från nyhetsmorgon och hon hade tydligen skrivit en kolumn om det i DN. Och det hon sa under inslaget fick mig att bli nyfiken på det hon skrivit.
*Bli varm i kroppen. Fryser som en hund. Varför säger man så? Hundar fryser väl inte? Dom har ju tjock päls!!
*Att bästa kompisens bebis ska ploppa ut nu. Är ju så nyfiken på hur deras skrutta ser ut!
*Även att mosters bebis ska ploppa ut. Är ju faktiskt nyfiken på den med!
*Få ett toppjobb långt härifrån. Givetvis också en bra bostad i ett barnvänligt område.
Ja ja... det är mycket man vill här i livet!
Dottern och jag snörvlar vidare, sonen är nu i skolan igen. Måtte han hålla sig frisk nu!
Igår köpte jag mig en 80-talsgrej.. En grej som jag var väldigt förtjust i som barn, och som nu (nja, nu och nu, men ändå) kommit tillbaka, fast i snyggare design än då!
Jag köpte en SODASTREAMER! Nu kan vi dricka massor med läsk och vara ännu onyttigare! Tjohooo!
(Fast jag köpte faktiskt cola light till mig själv.. )
Förutom shopping och snörvling så tänker jag mycket på det som hände i stadsdelen Ronna, inte alls så långt ifrån mig. Och jag måste säga att ju mer jag tänker på det, desto argare blir jag.
Ska man verkligen inte kunna säga ifrån? Utan att riskera att bli beskjuten.
Jag har inget emot invandrare, är ju faktiskt andra generationens invandrare själv.
Men jag blir så arg när det daltas till förbannelse med vissa invandrargrupper. Det har ju gått så långt att när polisen väl markerar att något är fel och olagligt, ja då blir deras arbetsplats beskjuten, samt att poliserna blir anmälda för tjänstefel och grovt våld (?)....
Och det är ett *piiip* gnäll på att Sverige är ett skitland, det är så kallt, dyrt och vad det nu kan vara.
Men är det någon som tvingar dem att bo kvar i Sverige? Är det överhuvudtaget någon som tvingat hit dem? Jag tycker tvärtom att de ska vara TACKSAMMA för att Sverige tagit emot dem och deras släktingar.
Att de har fått slippa ifrån krig och förtryck i sitt hemland. Och fått en ny chans i ett nytt land.
Jag kan förstå att det blir en massa kulturkrockar i början, och att man ska anamma sin egen kultur. MEN man måste också ta seden dit man kommer. Man måste leva efter det nya landets regler och lagar.
Skulle jag tvingas fly till ett annat land så skulle jag givetvis försöka umgås med andra svenskar (ja, jag räknar mig som svensk till största del) men jag skulle även se till att få nya vänner i det nya landet och självklart skulle jag lyda det nya landets regler och lagar. Och jag skulle vara evigt tacksam för att jag fått en ny chans i det nya landet!
En annan sak som jag irriterar mig till förbannelse är det jag såg på nyhetsmorgon imorse.
Sveriges skolminister, Ibrahim Baylan anser att språket på de nationella proven i matematik är för svår! Nu ska proven göras om, eventuellt redan till nästa läsår. Men varför det?
Har man problem med att förstå svenskan i de nationella proven i matematik så är det ju något som brustit för länge sedan! Då är det ju svenskaundervisningen som det skall satsas på, inte att göra om proven.
Ett exempel som användes var följande.
Hur många grader ska den liksidiga triangeln vridas runt punkten P för att triangeln ska sammanfalla med den ursprungliga?
Jag tycker inte att språket i den meningen är överdrivet svår. Måste även tillägga att proven det diskuteras om är på gymnasienivå!
Malin Siwe var också med i inslaget från nyhetsmorgon och hon hade tydligen skrivit en kolumn om det i DN. Och det hon sa under inslaget fick mig att bli nyfiken på det hon skrivit.
"Lever vi månne icke i Sverige?
Elever ges inte samma möjligheter att klara de nationella proven, slår Skolverket fast efter att ha intervjuat lärare och elever på gymnasiet. Över hälften av lärarna anser att språknivån i proven för kurserna matematik A, engelska A och svenska B missgynnar elever med annat modersmål än svenska. För mycket text, för svåra ord och tankemönster som är typiskt västerländska. Orättvist liksom.
Men hallå, vilket land lever eleverna i? Sverige. Om man då har ett nationellt prov i svenska är det fullständigt självklart att det testar läsförståelse, ordförråd och förmåga att uttrycka sig i skrift. Att resultatet blir halvrisigt för eleverna med läs- och skrivsvårigheter betyder inte att de missgynnas på provet. Det betyder att de faktiskt inte har de efterfrågade kunskaperna.
Detsamma gäller provet i matematik. Det är klart att man skulle kunna konstruera det med enbart siffror och symboler. Strunta i de där grävarbetarna som sliter sig fram x antal kilometer beroende på antal för att några elever inte fixar att läsa texten. Bara ha 1+1=?. I rättvisans namn. Men vad skulle vi vinna på det? Platt intet. Att förstå problem och kunna lösa dem är viktigt, och i Vardagssverige formuleras frågeställningarna på svenska. Och väldigt ofta just skriftligt.
Härmed inte sagt att elever med utländsk bakgrund inte är missgynnade i skolan. Det kan de visst vara. På många skolor möter de för låga krav till exempel. Det kan hända, som en engelsklärare påpekar i Skolverkets rapport, att lärare betraktar svengelska som mer godtagbart än spengelska bara för att lärarna är vana vid det förra. Då är det orättvist.
Nationella prov i svenska ska innehålla mycket text. Nationella prov i matematik måste också innehålla text, och dess ordförråd ska inte anpassas efter tioåringar när provet hålls på gymnasiet.
Sedan kan vi alla, gärna och länge, diskutera om det är rimligt att ha samma kursinnehåll i kärnämnena på alla gymnasieprogram. Men det är en helt annan diskussion.
Malin Siwe"
Klockrent, Malin!
Satsa mer på undervisning i svenska! Och för elever med invandrarbakgrund, som ganska nyligen kommit till Sverige.. Där kan lexikon delas ut så att svåra ord kan översättas!
Problemet löst!
Men hallå, vilket land lever eleverna i? Sverige. Om man då har ett nationellt prov i svenska är det fullständigt självklart att det testar läsförståelse, ordförråd och förmåga att uttrycka sig i skrift. Att resultatet blir halvrisigt för eleverna med läs- och skrivsvårigheter betyder inte att de missgynnas på provet. Det betyder att de faktiskt inte har de efterfrågade kunskaperna.
Detsamma gäller provet i matematik. Det är klart att man skulle kunna konstruera det med enbart siffror och symboler. Strunta i de där grävarbetarna som sliter sig fram x antal kilometer beroende på antal för att några elever inte fixar att läsa texten. Bara ha 1+1=?. I rättvisans namn. Men vad skulle vi vinna på det? Platt intet. Att förstå problem och kunna lösa dem är viktigt, och i Vardagssverige formuleras frågeställningarna på svenska. Och väldigt ofta just skriftligt.
Härmed inte sagt att elever med utländsk bakgrund inte är missgynnade i skolan. Det kan de visst vara. På många skolor möter de för låga krav till exempel. Det kan hända, som en engelsklärare påpekar i Skolverkets rapport, att lärare betraktar svengelska som mer godtagbart än spengelska bara för att lärarna är vana vid det förra. Då är det orättvist.
Nationella prov i svenska ska innehålla mycket text. Nationella prov i matematik måste också innehålla text, och dess ordförråd ska inte anpassas efter tioåringar när provet hålls på gymnasiet.
Sedan kan vi alla, gärna och länge, diskutera om det är rimligt att ha samma kursinnehåll i kärnämnena på alla gymnasieprogram. Men det är en helt annan diskussion.
Malin Siwe"
Klockrent, Malin!
Satsa mer på undervisning i svenska! Och för elever med invandrarbakgrund, som ganska nyligen kommit till Sverige.. Där kan lexikon delas ut så att svåra ord kan översättas!
Problemet löst!
Eller kanske inte.
Blir bara så irriterad när jag hör att det ska daltas så mycket! Minns min egen skolgång, i en klass med 50 % invandrare. Eller 51% då jag inte heller är helsvensk. Vi hade, liksom alla andra, en läroplan att följa.
Vi hann inte med den läroplanen, då det krävdes mycket mer förklaringar för vissa elever. Detta märktes när vi kom upp till gymnasiet.
Ska alla lida, när några inte kan? Nog för att jag är för solidaritet, men någon måtta får det ju faktiskt lov att vara!
ADIOS!
Blir bara så irriterad när jag hör att det ska daltas så mycket! Minns min egen skolgång, i en klass med 50 % invandrare. Eller 51% då jag inte heller är helsvensk. Vi hade, liksom alla andra, en läroplan att följa.
Vi hann inte med den läroplanen, då det krävdes mycket mer förklaringar för vissa elever. Detta märktes när vi kom upp till gymnasiet.
Ska alla lida, när några inte kan? Nog för att jag är för solidaritet, men någon måtta får det ju faktiskt lov att vara!
ADIOS!
Kommentarer
Postat av: vidde
gott rutet vännen!
Trackback